|
Det hålls i el Clasico - varje gång!
Många är de gånger man i dagar, veckor, månader kanske till och med år(?) sett fram emot en stor viktig match; både på klubblags- och landskampsnivå. Alltför ofta visar det sig när väl kampen börjat att förväntningarna varit betydligt högre än själva utfallet visade. Två bra lag tar ofta ut varandra. I fallet el Clasico anser jag dock att man allt som oftast får sina förväntningar uppfyllda med råge. Oavsett resultat och oavsett om det är med ett glädjerus eller gråten i halsen man hör domarens slutsignal så har man de flesta gånger sett en riktigt bra fotbollsmatch. Enda gången jag på rak arm kan minnas en match som bara kändes som en transportsträcka är när Roberto Carlos tidigt blev utvisad (6-7 år sedan?).
Trevliga minnen blandas med bottenlös ilska när man tänker tillbaka på diverse drabbningar de båda lagen stått för de senaste senaste åren. Själv minns jag helst våra vinster givetvis, favoriterna är 4-2 (ni vet den matchen där Raúl fick bandagera pannan och hade en sjysst blåklocka), 4-1 (efter el Pasillo) och givetvis när vi till slut lyckades övervinna dem förra säsongen i cupfinalen (trots att det inte var ett ”äkta” el Clasico platsar det på listan).
Mitt sämsta minne är – tro det eller ej – inte 0-5 häromsistens, utan 3-3 matchen där Messi gjorde samtliga mål och undertecknad var så hysterisk att han gick loss med ett järnrör i lägenheten.
Varför tror du att just el Clasico lyckas hålla en hög nivå när t.ex. en VM-final sällan gör det? Vilka matcher har du bäst/sämst minnen ifrån?
Bonusfråga: När spelades de matcher jag talar om?
 |
Barcelona får sluta filma sp jävla mycket på el classico matcherna, det förstör så mycket och såklart så ska barca få med sig besluten !!